[an error occurred while processing this directive]
Talare, Sonja-Kovalevsky-dagarna 12-13 nov 2004
Albert Cohen
Wavelets and Adaptivity: from Image Compression to
Numerical Simulation
This lecture will focus on several mathematical concepts which turn out
to have a significant impact in several applied area. These concepts are
in particular:
- The representation of arbitrarily complicated function as a
combination of simple functions.
- The notion of scale when describing a physical phenomenon
by a function.
- The concept of adaptivity in numerical methods.
These concept will be explained at the elementary level and
will be illustrated by two important applications:
- The image compression standard JPEG and its new version JPEG2000
- The numerical simulation of physical phenomenon such as gaz dynamics
Om talaren
Albert Cohen är professor i matematik vid Pierre och Marie
Curie-universitetet i Paris. Hans forskning är inriktad på modellering
och beräkningar och han är specialist på "wavelets", ett modernt
analyshjälpmedel som har många praktiska tillämpningar, t ex inom
bildöverföring. Han leder en fransk forskargrupp inom sitt område som
samarbetar med forskarsgrupper i en rad länder med stöd från EU. Han
ansvarar också för en mastersutbildning vid universitetet som är
inriktad på matematisk modellering med tillämpningar inom biologi,
datavetenskap och ekonomi. På sin fritid ägnar han sig åt dykning och
skidåkning och han spelar också tenorsax i en jazzkvartett. Läs mer på
http://www.ann.jussieu.fr/~cohen/
Annica Isaksson
Att dra slutsatser av en webbundersökning
En typ av statistiska undersökningar som växer alltmera i
popularitet är sådana som genomförs på Internet, så kallade
webbundersökningar. Till deras främsta meriter hör att de är snabba
och billiga att genomföra. Emellertid är det långt ifrån alla
människor som kan eller vill använda Internet. Detta skapar problem
med undersökningsresultatens representativitet: de riskerar att inte
gälla för befolkningen som helhet, utan bara för en mindre grupp. Man
kan i efterhand försöka korrigera för detta genom att vikta insamlade
data på olika sätt. Vi ska titta litet på hur en sådan viktning kan gå
till, och hur man kan resonera kring osäkerheten i de korrigerade
undersökningsresultaten.
Om talaren
Annica Isaksson arbetar som forskarassistent på Linköpings
universitet, där hon också doktorerade i statistik 2003. Innan Annica
påbörjade sina doktorandstudier arbetade hon som statistiker på
Vägverket, där hon bland annat sysslade med mätningar av vägtrafikens
hastighet ett område som hon även behandlade i sin avhandling. På
senare tid har hennes forskning främst kretsat kring olika statistiska
problem förknippade med webbundersökningar. Se också http://www.mai.liu.se/Stat/staff/anisa.html.
Staffan Rodhe
Sonja Kovalevsky — sparv och professor
Några korta inblickar i Sonja Kovalevskys levnad från uppväxten i
Palibino till professorstiden i Stockholm samt något exempel på hennes
matematiska storverk kommer att visas. Kanske också något exempel ur
hennes författarskap?!
Om talaren
Staffan Rodhe är universitetslektor i matematik på Uppsala
universitet. Han doktorerade år 2002 med en avhandling om svensk
matematikhistoria under 16- och 17-hundratalen, och undervisar
blivande lärare och forskar vidare inom allehanda matematikhistoriska
projekt, t.ex. om John Wallis banbrytande insatser som banade väg för
utvecklingen av infinitesimalkalkylen under slutet av 1600-talet och
början av 1700-talet. Han är även bokförläggare med matematisk
litteratur som specialitet. Se även
http://www.math.uu.se/~staffan/
[an error occurred while processing this directive]
|
Magnus Fontes
Vad är matematik?
Det mest precisa ämnet av alla är i sig själv väldigt svårt att
definiera med precision. Trots detta är de flesta matematiker överens
om vad matematik är då de ser den. Jag skall därför genom ett antal
exempel och nedslag i historien försöka illustrera begreppet
matematik.
Om talaren
Magnus Fontes är lärare, forskare och prefekt vid Matematikcentrum vid
Lunds Universitet. Hans huvudintresse ligger inom analys, mer bestämt
inom området partiella differentialekvationer. Se också http://www.maths.lth.se/~fontes/.
Magnus Herberthson
Einsteins Relativitetsteori
Einsteins relativitetsteori skiljer sig inte bara åt från Newtons
mekanik genom att den använder mer komplicerad matematik, den
beskriver också världen på ett principellt annorlunda sätt. I detta
seminarium skall vi se hur påståenden som "inget kan åka fortare än
ljuset" eller "saker krymper när de åker fort" kräver en modifiering
av Newtons mekanik. Vidare ger antagandet om ljushastighetens konstans
ganska omgående upphov till den speciella relativitetsteorin, där till
exempel en sträckas kvadrerade längd kan vara negativ. Om tiden medger
skall vi också peka på skillnaden mellan den speciella och den
allmänna relativitetsteorin, där man i den senare även tar hänsyn till
rumtidens krökning.
Om talaren
Magnus Herberthson är lektor vid Matematiska Institutionen, Linköpings
Universitet. Vid sidan av undervisningen forskar han inom Einsteins
relativitetsteori, speciellt olika rumtiders asymptotiska egenskaper.
Han är också verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, där
han sysslar med signalbehandling för lågfrekvent radar. På fritiden
hittas han i skogen med karta och kompass. Se också http://www.mai.liu.se/TM/staff/maher.html
Johan Thorbiörnson
Eftertankens kranka blekhet och beslutsteorins friska hy
Vi fattar ständigt beslut i våra liv. Även att välja att inte
fatta beslut är ett beslut. Hur vet man att man fattar "rätt" beslut?
Hur förhåller vi oss till slumpen? Organisationer inom samhälle och
näringsliv är beroende av att fatta så bra beslut som möjligt. Hur gör
man för att väga olika värden, vaga omdömen, risker och möjligheter
mot varandra? Ofta är vår intuition inte alls tillräcklig, utan det
behövs matematik för att få ögon att se med. I föredraget presenteras
modeller för mänskligt beslutsfattande, några matematiska modeller för
att hantera beslut och risker, samt intressanta exempel som bland
annat visar att man kan hamna i motsägelser om man försöker hålla fast
vid rationalitet.
Om talaren
Johan Thorbiörnson är fil dr i matematik och har varit
universitetslektor vid Umeå universitet, Mitthögskolan och nu vid
Stockholms universitet med 25 års erfarenhet av undervisning i
matematik på alla nivåer. Han har också arbetat som kryptolog och med
utveckling av nätbaserade kurser via Internet i Sverige och i
u-länder. Han forskar inom beslutsanalys och multidimensionell komplex
analys. Läs mer på http://www.math.su.se/~johan.
Danica Kragic
Hur blir en robot intelligent?
Nästa årtionde kommer att medföra en förändring på robotikområdet och
vi kommer att se robotar utplacerade i kontors- och hushållsmiljö. Med
tiden kan man förvänta sig att mobila robotsystem hjälper äldre och
handikappade människor, till exempel för att springa ärenden. Idag är
robotar antingen fjärrstyrda eller förprogrammerade av en expert. Att
instruera en robot genom demonstrationsinlärning är idag begränsat
till exakt repetition av inlärda rörelser. Vad som saknas är
mekanismer för att en lekman skall kunna instruera roboten på ett
naturligt och intuitivt sätt.
Föredraget kommer att handla om ett antal matematiska metoder som
används för att lösa robotikproblem. En genomgång av relaterade
forskningområden kommer att ges samt exempel på vad som krävs för att
kunna täcka alla aspekter av problemet.
Om talaren
Danica Kragic arbetar som forskare och lärare på Institutionen för
Numerisk Analys och Datalogi på KTH i Stockholm. Hon har disputerat
inom datalogi med inriktning mot datorseende och robotik och är nu
verksam inom Människa-maskin samarbetssystem och
Demonstrationsinlärning för robotar. Se också http://www.nada.kth.se/~danik.
[an error occurred while processing this directive]
 |
|
 |
 |
